Dödens dag?

Ja, denna dag har varit en fruktansvärd dag.
Den började riktigt dåligt och alldeles för tidigt.... typ 4 imorse. Världens Mensvärk. Å Jag får alltid panik eftersom ja vet hur sjukt ont jag KAN få. Denna gång gick det dock över ganska snabbt, och blev aldrig sådär outhärdligt. Jag har inte haft problem med sån här värk på bra länge, men sista gångerna har det kommit tillbaka. Som tur e har man en rar make som springer o servar med vetekuddar o annat. När de väl började gå över somnade jag igen och vaknade i lite mer lagom tid. Dagen började egentligen bra sen, blev bjuden på "brunch" hos syrran osv. Men med lite lagom öm mage och mkt o tänka på kände jag mej ändå lite "allmänt sur". Man kan väl säga att jag nog vaknat på fel sida. Vi tog en promenad tillsammans lite senare på dagen, och ja kunde lika gärna ha stannat hemma. Jag var skitsur hela tiden, på hundar, på mej själv.... o på allt. Alla hundar trasslade in sej, fille var "jobbig" och dessutom sprang syrrans hund in i lilla kellie så hon började halta. Kunde de bli bättre när man redan var lite smått uppretad? Det gick som tur var över. Och jag HATAR mej själv när ja blir sådär sur, det är MITT fel att jag har 5 hundar och 5 koppel att hålla i, inte hundarnas. och det var dessutom JAG själv som valde att gå med alla samtidigt, inte dom. Jag har igen rätt att bli sur över det, när ja själv valt det. Nu låter det som att ja blev så arg så ja knöt ihop alla hundar o slängde iväg dom, men så är ju självklart inte fallet. Det är onödigt att hetsa upp sej så bara.... Väl hemma tog ja en dusch och klädde om för arbetet...
Morsan skulle köra mej.... och allt var som vanligt tills PANG.... vi körde på en KATT!!!! Den slängde sej in under bilen liksom från sidan... Det var en annan katt med oxå, ja tror att dom lekte med varandra lr nåt... Jag var i upplösningstillstånd..... Vi stannade... gick ur... och den levde fortfarande..... det låg och flämtade vid vägkanten...
Jag började gråta hejdlöst.... och en stackars granntant kom ut och såg oss... det var ínte hennes, men hon kände dom som hade den, så hon fick låna min mobil och ringde dom. Katten låg och plågades och det var så hemskt att se. Stackars oskyldiga djur som inte förstår. Som "tur" var kom en man som bor i närheten förbi och hjälpte oss.... att "avliva" katten på plats. Det kan låta brutalt, men man kan fråga sej vad som är mest humant? att lyfta upp katten, som förmodligen hade bruten ryggrad, ja, de flesta ben i kroppen och bära till bilen, för att köra iväg till närmsta veterinär, eller avsluta lidandet så fort som möjligt? Jag fick gå därifrån, jag klarar inte av sånt... Ägarna var iaf glada att vi sa till, och även att dom fick reda på vart deras katt var, för han hade tydligen varit borta till och från. Stackars lille kisse... :(
Väl på jobbet sen såg ja väl ut som en clown efter all utsmetad mascara.... och det värsta av allt var att sen när ja åkte hem från jobbet, och börjar närma mej platsen där vi hade kört på katten... Ja, då ser ja nånting ligga på vägen, på samma ställe, fast på andra sidan... vi stannar bilen, går ut.... och där ligger det en TILL katt.... en stackars långhårig och fruktansvärt tovig katt.... lilla krake, man undra nästan om den inte hade nån husse o matte som tog hand om den fina pälsen han hade kunnat ha. Den var fortfarande varm.... den hade nån körtpå utan att bry sej, och lämnat kvar att ligga mitt i vägen.... stackars kisse, ja hoppas nån hittar dej och känner igen dej, så dom kan ta sej an dej och gräva ner dej. :(

det här har varit den SÄMSTA dagen på väldigt länge.... usch o fy o blä. vilken SKITDAG.
Men man lär sej iaf att uppskatta det man har. Nu när ja ser mina sötnosar nerbäddade i sängen lyckligt ovetande om hur farligt livet kan vara är ja glad över vad jag har, och att alla mår bra. Pixie Kellie och Fly har precis fått sej ett välbehövligt bad. vilka SKITGRISAR. Ja säger då det, det är inga soffpotatisar jag har.... det är rena vildjuren. Får man springa,leka o busa i skog o mark så blir man skitig. Så det var på tiden kände jag... puh.

Näh, nu ska ja sova. Ja hoppas ja slipper drömma mardrömmar om denna hemska dag.
natti.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0